Sök:

Sökresultat:

5353 Uppsatser om MRA ODP mikrobiologisk risk dricksvatten - Sida 1 av 357

En undersökning av Karlstad kommuns beredskap för mikrobiologisk dricksvattenförorening med fokus på ett särskilt boende

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten.

Riskbedömning av nuvarande och framtida dricksvattenproduktion i Eskilstuna enligt ODPoch MRA

Vatten i Sverige har länge ansetts hålla hög kvalitet, men trots detta inträffar årligensjukdomsfall orsakade av förorenat dricksvatten. I enlighet med livsmedelsverketsföreskrifter om dricksvatten ska dricksvatten vara ?hälsosamt och rent?. Detta är dock inteett praktiskt tillämpbart villkor, då ingen acceptabel risk har satts upp.Världshälsoorganisationen (WHO) och det amerikanska naturvårdsverket (US EPA) hardäremot satt upp gränser för vad som är en acceptabel sjukdomsrisk respektiveinfektionsrisk för dricksvatten.Denna studie syftade till att bedöma om reningen vid Hyndevads vattenverks, medavseende på mikroorganismer, möjliggör att en acceptabel risknivå uppnås. Detta hargenomförts med hjälp av metoderna Optimal desinfektionspraxis (ODP) ochMikrobiologisk riskanalys (MRA).

Turbiditet i dricksvatten: mätningar i Luleå kommuns
distributionssystem

Turbiditet är ett mått på partikelinnehåll i dricksvatten samt ett sätt att beskriva vattenkvaliteten. Vattentäkten i Gäddvik, Luleå kommun, har periodvis hög turbiditet. Syftet med examensarbetet är att utreda orsaker till turbiditet i dricksvatten, från Gäddviks vattentäkt till konsumenter i Luleå kommun. Målet är att ge svar på vilken typ av partiklar som orsakar turbiditen. Analyser utfördes före och efter filtrering av dricksvatten.

Mikrobiologisk riskanalys för drickvattenrening vid Görvälnverket

Enligt dricksvattenföreskrifterna framtagna av Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30), ska ett dricksvatten vara ?hälsosamt och rent? vilket avser att det är ?fritt från mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådana antal eller halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa?. WHO (2008) bedömer att den största hälsorisken kopplad till dricksvatten är sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener och har satt gränsvärdet på den årliga risken för sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvårdsverket (USEPA) har satt gränsvärdet för årlig infektion till 1/10 000.  Syftet med det här examensarbetet var att utföra en mikrobiologisk riskanalys för Norrvatten och dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket vilka försörjer omkring en halv miljon personer i norra Stockholmsområdet med dricksvatten. Det innebar att studera kritiska punkter i reningsprocessen, undersöka hur känsligt Görvälnverket är mot en försämrad råvattenkvalité och vidare att utvärdera de riskanalysverktyg som använts i studien; MRA (Mikrobiologisk Riskanalys), ODP (Optimal Desinfektions Praxis) och Sea Track, framtagna av Svenskt vatten, Norsk Vann respektive SMHI.

Legionella : En risk som bör beaktas ombord?

Legionellabakterien orsakar den så kallade legionärssjukan vilken är en form av lunginflammation med hög dödlighet. Bakterien lever i färskvatten och finns naturligt i våra sjöar och vattendrag. Enligt Smittskyddsinstitutet trivs Legionellabakterien i temperaturintervallet 20°C till 42°C med en optimal tillväxt vid 35°C, bakterien lever dock redan från 0°C. Vi har i denna undersökning försökt utreda om legionella kan vara en risk ombord i fartyg. Eftersom tester för förekomsten av legionellabakterier inte ingår i de krav som ställs på dricksvattenkvaliteten ombord, har vi kontaktat fem rederier för att fråga om de har utfört några utökade tester där legionella ingår.

Mikrobiella hot mot nordiskt dricksvatten : En studie av mikrobiella föroreningar i dricksvatten i Norden samt en utvärdering av olika reningsprocesser

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat ? risker och åtgärder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren.

Tandsbyns avloppsreningsverk : Förstudie om effektivisering och åtgärdsprotokoll ur ett BOD perspektiv

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.

Hälsosäkert dricksvatten i nutid och framtid : rättsliga utmaningar med mikrobiologiska smittorisker

Det mest kända och omtalade sjukdomsutbrottet av cryptosporidium är den som inträffade i Milwaukee år 2003 då ca 400 000 personer insjuknade.[1]Cryptosporidium-utbrottet i Östersund vid årsskiftet 2010/11 har i sig klassificerats som Europas största utbrott av vattenburen smitta i modern tid. Dricksvatten är ett utav våra viktigaste livsmedel där vatten även är ett utav EU:s mest reglerade områden. Ändå har vattenrelaterade sjukdomsutbrott av den omfattning som den i Östersund kunnat ske. Detta ifrågasätter såväl den svenska, som den EU-rättsliga vattenrättsregleringen, dagens reningsteknik samt vattenproducenternas och myndigheternas kontroll och tillsynsansvar..

Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2.

The Sticker Project

En uppsats som tar läsaren med på en resa genom ett designarbete med klistermärken i vinyl som slutprodukt. kan man med hjälp av klistermärken skapa en dynamisk inredning eller kan man med hjälp av design sätta fart på en miljödebatt om dricksvatten? I denna rapport får ni följa med på en resa genom mitt C arbete "The StickerProject" där jag med design och kreativitet designat klistermärken i försökt att, underlätta vardagsproblem, erbjuda ett enkelt och billigt dekorations alternativ till tapeter och färg, men även snabbt tittat på till hur design för inredning och klistermärken sett ut genom historien. Som en bonus följer även ett avsnitt om miljön med där diskussionen kring dricksvatten fått rollen som inspiration för några av mina produkter. Följ med och inspireras till att göra världen mindre ful.

Inventering av bergborrade brunnar för dricksvatten i område med risk för salt grundvatten : en utredning av grundvattensituationen i Vreta-Ytternäs i Uppsala kommun

The city of Uppsala and its surroundings are a very expansive area. A prerequisite for a sustainable development of the area is well-functioning supply of drinking water. In Uppsala municipality, the Uppsala esker and Vattholma esker are the groundwater storages for drinking water. Besides the eskers, other sources of qualitative groundwater in the Uppsala municipality are relatively poor and more than half of the area consists of ground conditions with a risk of saline groundwater. The neighbourhood of Vreta-Ytternäs is situated 10 km south of Uppsala, in the area with risk of saline groundwater but outside the municipal water supply.

Att äta eller inte äta? : Mikrobiologisk och sensorisk analys av opastöriserade franska dessertostar

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

Saltvattenpåverkan i enskilda brunnar i kustnära områden : En undersökning av grundvattenförhållandena och riskerna för saltvattenpåverkan i S:t Annas skärgård, Östergötland

Coastal areas are popular for housing, both for permanent living and holiday houses. At the same time, thin sediments and small storage capacity in the bedrock makes the ground water resources limited. The limited ground water resources combined with too large withdrawals of ground water makes salt water intrusion a problem in many coastal areas. This study examine the risk of salt water intrusion in drinking water supplying wells on the island Södra Finnö in S:t Anna archipelago, Östergötland, Sweden. A calculation of the relation between ground water recharge and withdrawal is obtained to analyze the ground water balance in the area.

Nitrat i dricksvatten : jämförelse av nitrathalter, mellan åren 1975 och 2005

Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.

1 Nästa sida ->